Dagisbruttan!
Nu är äntligen invänjningen över och jag har gått min första dag på dagis utan mamma. Det gick alldelles utmärkt och jag grät inte en endaste gång faktiskt.
Att allt gått så smidigt som det gjort beror inte enbart på ett bra system och duktiga dagisfröknar som ni kanske inbillar er, den största anledningen till det helt fantastiska resultatet beror helt enkelt på att jag är BÄST...ingen protest!
Fast än bör nog inte mammsen å pappsen ropa hej för jag kanske gör en totalvändning å blir en "crazybaby" om jag känner att jag tröttnar på stället!
Den första dagen på dagis gick ju som ni säkert vet bara finfint och den andra var inte så dum den heller. Det första jag gjorde när jag å mamma kom in på avdelningen den dagen var att krypa så fort mina små ben bar mig in till bollrummet som ligger längst inne i lokalen. Tyvärr hade ingen hunnit plocka fram bollarna än eftersom vi var så tidiga så tji fick jag. Jag fick roa mig med att leka tittut med mamma genom det lilla fönstret i bollrummet istället.
Som tur va plockade personalen fram bollarna den dagen med så jag behövde inte bli besviken!
Andra saker jag fick pyssla med den dagen var:
Lek med playdoo, degen var blå å fin men den smakade lite väl salt för min smak!
Då smakade faktiskt färgen som jag fick att kladda med gjord av filmjölk och karamellfärg mycket godare. Fast man fick visst inte suga på penslarna sa fröknarna för dom var tydligen bara till för att måla med.
Sist men absolut inte minst den dagen fick jag roa mig med lite plasklek i vattenrännan dom har på samma ställe där man får sina blöjor bytta. Det var nästan lika kul som att bada skulle jag vilja påstå.
Ni kan ju tro att jag var trött sen hemma senare på kvällen, fast somna lite tidigare kom ju inte på fråga såklart!
Tredje dagen på dagis var det dax att vinka hej då till mamma vid grindarna på gården fast vad jag inte visste var att det bara var ett prov och att hon satt i fikarummet en halvtimme för att fröknarna skulle se om jag blev ledsen när hon gick eller inte...å det blev jag ju inte såklart!
Fjärde dagen var det ju då dax för mig att vara alldelles själv på dagis för första gången och som jag berättade så gick det ju alldelles utmärkt. Så nu är jag alltså ett dagisbarn på riktigt å det är coolt...på riktigt!
Att allt gått så smidigt som det gjort beror inte enbart på ett bra system och duktiga dagisfröknar som ni kanske inbillar er, den största anledningen till det helt fantastiska resultatet beror helt enkelt på att jag är BÄST...ingen protest!
Fast än bör nog inte mammsen å pappsen ropa hej för jag kanske gör en totalvändning å blir en "crazybaby" om jag känner att jag tröttnar på stället!
Den första dagen på dagis gick ju som ni säkert vet bara finfint och den andra var inte så dum den heller. Det första jag gjorde när jag å mamma kom in på avdelningen den dagen var att krypa så fort mina små ben bar mig in till bollrummet som ligger längst inne i lokalen. Tyvärr hade ingen hunnit plocka fram bollarna än eftersom vi var så tidiga så tji fick jag. Jag fick roa mig med att leka tittut med mamma genom det lilla fönstret i bollrummet istället.
Som tur va plockade personalen fram bollarna den dagen med så jag behövde inte bli besviken!
Andra saker jag fick pyssla med den dagen var:
Lek med playdoo, degen var blå å fin men den smakade lite väl salt för min smak!
Då smakade faktiskt färgen som jag fick att kladda med gjord av filmjölk och karamellfärg mycket godare. Fast man fick visst inte suga på penslarna sa fröknarna för dom var tydligen bara till för att måla med.
Sist men absolut inte minst den dagen fick jag roa mig med lite plasklek i vattenrännan dom har på samma ställe där man får sina blöjor bytta. Det var nästan lika kul som att bada skulle jag vilja påstå.
Ni kan ju tro att jag var trött sen hemma senare på kvällen, fast somna lite tidigare kom ju inte på fråga såklart!
Tredje dagen på dagis var det dax att vinka hej då till mamma vid grindarna på gården fast vad jag inte visste var att det bara var ett prov och att hon satt i fikarummet en halvtimme för att fröknarna skulle se om jag blev ledsen när hon gick eller inte...å det blev jag ju inte såklart!
Fjärde dagen var det ju då dax för mig att vara alldelles själv på dagis för första gången och som jag berättade så gick det ju alldelles utmärkt. Så nu är jag alltså ett dagisbarn på riktigt å det är coolt...på riktigt!
Kommentarer
Postat av: Abbe
Åh, du är ju hur stor och cool som helst. Jag ska få börja skolas in den 21 september, och tycker att det är lite pirrigt. Men mina fröknar är jättesnälla, så det går nog bra. :) vad duktig du är som inte gapar och skriker när din mamma lämnar dig. Det tänker jag göra! Mamma ska minsann få veta att jag inte gillar det där med att bli lämnad. :) Kram ABbe.
Postat av: tove
och Minou, mamma satt och babblade med min mamma i kafferummet har jag hört...kommer du idag?Kram/Sienna
Trackback
