Minous lilla blogg...

Det är alltid kul när det är matdax vare sig jag planerar att äta upp maten eller inte, men jag är inte hundra på att mamma är lika exalterad dock.
Fast både hon och pappa skrattar ju rätt mycket åt mig när jag äter och fotograferar en massa, så nått rätt måste jag ju göra iallafall.

Så här kan det gå till när jag ska käka lite mos

• Först så måste jag byta om till kläder som absolut inte är vita, gärna kortärmade mörka tröjor av nått slag. Sen klämmer mamma ner mig i ett par strumpbyxor som egentligen är för små men som hon känner inte gör något om jag slabbar ner.
• Sen stoppar hon ner mig i barnmatsstolen i köket å ger mig en skojig leksak att bita på medans hon värmer lite burkmos i micron...fusk, fusk fusk! Hon sätter även på mig en heltäckande haklapp med ärmar i förhoppning om att den ska skydda kläderna under.
• När maten är färdig så ryker leksaken på studs men jag får en alldeles egen sked att hålla i. Nu börjar fighten........
• Jag blir så glad att jag hoppar upp å ner å upp å ner å upp å ner å upp å ner å upp å ner å upp å ner å upp å ner allt medans mamma försöker pricka in maten i munnen på mig. Som om inte det vore svårt nog för lilla mamsingen så har jag satt i system att alltid grabba tag i skeden med mat när den kommer i närheten av munnen och så har vi en liten dragkamp å det brukar sluta med att jag sitter med två skedar å så får mamma hämta en ny.
• Nu upptäcker jag såklart att jag inte har en hand över att grabba tag i den nya skeden som mamma hämtade så då slänger jag snabbt som attan iväg en av mina skedar så långt som min lilla arm bara förmår å så tar jag ett stadigt tag om den nya skeden. Vid det här laget har morsan tröttnat och försöker lura in maten i munnen på mig istället vilket brukar resultera i att det mesta hamnar på näsan istället för i munnen.
• Eftersom jag inte alls gillar att ha en massa gojs på näsan och mamma antagligen glömt att ta med sig papper i vanlig ordning så hinner jag i lugn å ro smeta ut allt ordentligt i ansiktet. Självklart får hon i mig en tugga då å då men om jag inte giller det så spottar å fräser jag ut det lika snabbt å gör dom mest äcklade grimaserna jag kan komma på! 
• Självklart ska man ju ha en pipmugg med vatten till maten också så man inte törstar ihjäl. Den är rätt rolig att lattja med. Ibland tar jag hela munnen full med vatten å spottar ut det på hela mig eller så tar jag bara i öronen på muggen å häller ut vattnet på golvet helt enkelt...skoj skoj!

Här har jag  gnuggat in en portion "morot å kött" i facet å fastän mamma har gnuggat med trasa å vatten så går det inte riktigt bort. Man kan få dras med den där orangea färgen en hel dag om man har otur.



Nu är det ju inte riktigt så här illa vid varje måltid till mitt försvar...men nästan!
Pasta med broccoli och en klick katrinplommonpure tackar jag inte alltid nej till.